Det här är del 2 i M3:s special om patentkriget. Läs även de övriga delarna:
Patentkriget del 1: Början på det stora kriget
Patentkriget del 3: Så fungerar ett patenttroll
Patentkriget del 4: Så söker man patent
Patentkriget del 5: 10 pågående patentkrig
I USA – där de flesta av dagens patentkonflikter har sitt ursprung – är patenten en del av landets omhuldade konstitution. I en passage från 1787 ges kongressen mandat att säkra uppfinnares rätt till sina upptäckter för att ”främja utvecklingen av de användbara hantverken och vetenskaperna”.
I dagens rättsfall används patenten i stället som slagträn, vars syfte är att kräva säljstopp, licenspengar eller förlikningar från konkurrenterna.
Stora konstnärer stjäl
En vanligt förekommande analogi drar resonemanget till sin spets genom att jämföra patentkriget med Kalla kriget. Patentförvärven liknas vid försvarsdoktrinen ”ömsesidig garanterad förstörelse” – ett begrepp som användes för att beskriva kärnvapenmakternas ovilja att starta krig eftersom fullständig förödelse av båda parter skulle följa. Ingen vågar stämma ett företag med en nog stark patentportfölj på grund av risken att själv förgås i oundvikliga motstämningar, resoneras det. Detta hot har ännu inte avskräckt teknikjättarna som har rustat upp och attackerat varandra i decennier.
”Picasso hade ett talesätt: ’Bra konstnärer kopierar. Stora konstnärer stjäl.” Orden tillhör inte något notoriskt patenttroll, utan numera avlidne Steve Jobs. Frispråkigheten i uttalandet kan förklaras med att Jobs på den tiden inte arbetade för Apple. Då kan man gissa att han i stället hade valt en försiktigare framtoning med tanke på de strider som Apple var inblandade i strax före intervjun.
Det kanske mest uppmärksammade rättsfallet från perioden är Apples stämning av Microsoft och Hewlett Packard 1988.
Bakgrunden till tvisten var Apples övertygelse om att Windows gjorde sig skyldiga till ett upphovsrättsligt intrång genom att kopiera ”utseendet och känslan” i Mac OS. I teorin var stämningen fullt rimlig – Windows lånade mycket från Apples operativsystem – men domstolen beslutade att utseende och känsla inte kunde skyddas, och efter fem år i rättssalen segrade Microsoft. ”Apple kan inte få ett patentliknande skydd för idén om ett grafiskt användargränssnitt”, konstaterade rätten.
En intressant detalj i sammanhanget är att Apple samtidigt stämdes av Xerox, som var upphovsmän till det första grafiska användargränssnittet. Rättstvisten var rimligen besvärande eftersom Apple hade hämtat inspiration från Xerox till några av de idéer som de samtidigt försökte hindra Microsoft från att använda. Även Xerox stämning avvisades av domstolen.
Det är inte säkert att rätten hade fattat samma beslut idag. När det amerikanska patentverket 1996 presenterade riktlinjer för datorrelaterade uppfinningar ändrades nämligen spelreglerna för teknikföretagen. Patentering av mjukvara hade visserligen skett tidigare i USA, men möjligheten att äga rätten till funktionen i rader av kod eller matematiska algoritmer var länge ett omstritt område, och patenteringen hade dittills skett i liten utsträckning.
Mjukvarutillverkarna betraktade patentverkets nya riktlinjer – tillsammans med några prejudicerande rättsfall – som grönt ljus för att patentera mjukvara i högre utsträckning.
Mjukvaruproblematiken
Varför är då mjukvarupatent så knepiga? Det är en fråga som har stötts och blötts under årtionden, och vars svar tenderar att bli mer filosofiska än praktiska. Att mjukvara är en abstrakt teknologi anges ofta som förklaring till problematiken, i synnerhet då sluga patentsökare kan använda ett avsiktligt diffust språk i patenten. De vaga patentbeskrivningarna lämnar sedan öppet för breda tolkningar. Extra prekärt blir det då tolkningarna sker retroaktivt. I ett flertal kontroversiella fall har ägare av mjukvarupatent hävdat intrång för saker som inte ens har varit uppfunna då patentet har utfärdats.
Detta hände bland annat 1997 då företaget Wang Labs – beväpnade med ett patent från 80-talet – fick den unga webbindustrin att darra då de stämde Netscape och America Online för intrång på patentet ”Videotex Frame Processing”. Till grund för patentet låg Videotex, en sedan länge utdöd 70-talsföregångare till internet. Efter diskussioner kring användandet av ordet ”frame” (som ju även används inom webb) valde rätten oväntat att fria webbläsaren Netscape. Webbindustrin kunde dra en lättnadens suck, men rättsfallet används än i dag som ett exempel på hur även åldrade mjukvarupatent kan användas mot teknologi som inte är uppfunnen när patentet är utfärdat.
Patentkriget del 1: Början på det stora kriget
Patentkriget del 3: Så fungerar ett patenttroll
Patentkriget del 4: Så söker man patent
Patentkriget del 5: 10 pågående patentkrig
I USA – där de flesta av dagens patentkonflikter har sitt ursprung – är patenten en del av landets omhuldade konstitution. I en passage från 1787 ges kongressen mandat att säkra uppfinnares rätt till sina upptäckter för att ”främja utvecklingen av de användbara hantverken och vetenskaperna”.
I dagens rättsfall används patenten i stället som slagträn, vars syfte är att kräva säljstopp, licenspengar eller förlikningar från konkurrenterna.
Stora konstnärer stjäl
En vanligt förekommande analogi drar resonemanget till sin spets genom att jämföra patentkriget med Kalla kriget. Patentförvärven liknas vid försvarsdoktrinen ”ömsesidig garanterad förstörelse” – ett begrepp som användes för att beskriva kärnvapenmakternas ovilja att starta krig eftersom fullständig förödelse av båda parter skulle följa. Ingen vågar stämma ett företag med en nog stark patentportfölj på grund av risken att själv förgås i oundvikliga motstämningar, resoneras det. Detta hot har ännu inte avskräckt teknikjättarna som har rustat upp och attackerat varandra i decennier.
”Picasso hade ett talesätt: ’Bra konstnärer kopierar. Stora konstnärer stjäl.” Orden tillhör inte något notoriskt patenttroll, utan numera avlidne Steve Jobs. Frispråkigheten i uttalandet kan förklaras med att Jobs på den tiden inte arbetade för Apple. Då kan man gissa att han i stället hade valt en försiktigare framtoning med tanke på de strider som Apple var inblandade i strax före intervjun.
Det kanske mest uppmärksammade rättsfallet från perioden är Apples stämning av Microsoft och Hewlett Packard 1988.
Bakgrunden till tvisten var Apples övertygelse om att Windows gjorde sig skyldiga till ett upphovsrättsligt intrång genom att kopiera ”utseendet och känslan” i Mac OS. I teorin var stämningen fullt rimlig – Windows lånade mycket från Apples operativsystem – men domstolen beslutade att utseende och känsla inte kunde skyddas, och efter fem år i rättssalen segrade Microsoft. ”Apple kan inte få ett patentliknande skydd för idén om ett grafiskt användargränssnitt”, konstaterade rätten.
En intressant detalj i sammanhanget är att Apple samtidigt stämdes av Xerox, som var upphovsmän till det första grafiska användargränssnittet. Rättstvisten var rimligen besvärande eftersom Apple hade hämtat inspiration från Xerox till några av de idéer som de samtidigt försökte hindra Microsoft från att använda. Även Xerox stämning avvisades av domstolen.
Det är inte säkert att rätten hade fattat samma beslut idag. När det amerikanska patentverket 1996 presenterade riktlinjer för datorrelaterade uppfinningar ändrades nämligen spelreglerna för teknikföretagen. Patentering av mjukvara hade visserligen skett tidigare i USA, men möjligheten att äga rätten till funktionen i rader av kod eller matematiska algoritmer var länge ett omstritt område, och patenteringen hade dittills skett i liten utsträckning.
Mjukvarutillverkarna betraktade patentverkets nya riktlinjer – tillsammans med några prejudicerande rättsfall – som grönt ljus för att patentera mjukvara i högre utsträckning.
Mjukvaruproblematiken
Varför är då mjukvarupatent så knepiga? Det är en fråga som har stötts och blötts under årtionden, och vars svar tenderar att bli mer filosofiska än praktiska. Att mjukvara är en abstrakt teknologi anges ofta som förklaring till problematiken, i synnerhet då sluga patentsökare kan använda ett avsiktligt diffust språk i patenten. De vaga patentbeskrivningarna lämnar sedan öppet för breda tolkningar. Extra prekärt blir det då tolkningarna sker retroaktivt. I ett flertal kontroversiella fall har ägare av mjukvarupatent hävdat intrång för saker som inte ens har varit uppfunna då patentet har utfärdats.
Detta hände bland annat 1997 då företaget Wang Labs – beväpnade med ett patent från 80-talet – fick den unga webbindustrin att darra då de stämde Netscape och America Online för intrång på patentet ”Videotex Frame Processing”. Till grund för patentet låg Videotex, en sedan länge utdöd 70-talsföregångare till internet. Efter diskussioner kring användandet av ordet ”frame” (som ju även används inom webb) valde rätten oväntat att fria webbläsaren Netscape. Webbindustrin kunde dra en lättnadens suck, men rättsfallet används än i dag som ett exempel på hur även åldrade mjukvarupatent kan användas mot teknologi som inte är uppfunnen när patentet är utfärdat.
Av
Av
