Det här är del 5 i M3:s special om trådlös el. Läs även de övriga delarna:
Del 1: Den trådlösa elens hundraåriga historia
Del 2: Trådlös el: Tekniken idag
Del 3: Trådlös el: Prylarna du kan köpa idag
Del 4: Trådlös el: Trådlös el: Prototyperna som är på gång
Tänk att kunna bringa ljus och värme till världens mörkaste platser. Tänk att kunna odla året runt, och få ett slut på hungern. Tänk er en andra sol, skinande som en diamant i himlen. Varde ljus, säger Gustav Graves samtidigt som hela podiet och publiken lyses upp.
Scenen är från Bond-filmen Die Another Day, och illustrerar tydligt vad man skulle använda trådlös överföring av energi till. Nu är inte Bond-filmen ett exakt exempel, då många av de förslag som lagts fram snarare rör infångande av solens energi redan i rymden och sedan överföra den med mikrovågor till jorden. Och sedan att det är Bond-skurken som har kontroll över satelliten och försöker använda den för att spränga den koreanska demilitariserade zonen för att öppna för en Nordkoreansk invasion av Sydkorea behöver vi inte heller nämna.
Storslagen framtid
Men framtiden för trådlös energiöverföring är minst sagt storslagen. Just nu pågår långt gången forskning för vad som kallas rymdbaserad solkraft. Jan-Erik Wahlund är professor vid Institutet för rymdfysik, och ett av hans intresseområden är just rymdbaserad solkraft. Han ställer sig mycket positiv till tekniken.
– Det är en helt oslagbar, i princip helt oändlig, energikälla. Den är visserligen lika dyr som kärnkraft, men det är ingen energikris som vi inom rymdverksamhet ser det. Inom 50 år kommer det här ta över, säger han.
Och det finns många fördelar med tekniken. Bland annat skulle man bli kvitt vädrets nycker, och utan atmosfär skulle det också effektivisera insamlingen av energi från solens strålar. Satelliter i rymden skulle också kunna undvika dödtid, då satelliten skulle kunna rotera runt jorden så att den konstant var i solljus. Men Jan-Erik Wahlund pekar också på några svagheter.
– Det är inte helt fritt från störningar, men det är visserligen vakuum. Till exempel meteoriter skulle kunna störa, och solutbrott ger ibland effekt på satelliter, säger han.
Tekniken har många likheter med kärnkraft, bland annat kostnaden och storleken på anläggningarna. Däremot skulle det vara mycket säkrare än kärnkraft.
– Många tror att det är en stråle som man kan grilla kyckling i. Men den har samma intensitet som solen. Det är visserligen ett strålningstillskott, men det är inte direkt farligt, säger Jan-Erik Wahlund.
Längst fram i utvecklingen ligger Japan, som har lagt stora pengar på utvecklingen av rymdbaserade kraftverk. Framför allt är det forskare vid Kyoto university som kommit längst, och för närvarande pågår ett stort projekt med bland annat Mitsubishi för att realisera tekniken.
– De satsar motsvarande 100 miljarder kronor på rymdsolkraftverk. Det ska vara klart kring 2025, säger Jan-Erik Wahlund.
Japan har fått upp intresset rejält efter Fukushima-katastrofen. Landet är oljeberoende, och har inga alternativa energikällor när det visade sig att kärnkraften inte var stabil nog i det jordbävningsdrabbade området. I och med att det inte finns några öknar i närheten, skulle inte solkraft fungera effektivt nog på marken. De får då titta uppåt mot solen istället.
Del 1: Den trådlösa elens hundraåriga historia
Del 2: Trådlös el: Tekniken idag
Del 3: Trådlös el: Prylarna du kan köpa idag
Del 4: Trådlös el: Trådlös el: Prototyperna som är på gång
Tänk att kunna bringa ljus och värme till världens mörkaste platser. Tänk att kunna odla året runt, och få ett slut på hungern. Tänk er en andra sol, skinande som en diamant i himlen. Varde ljus, säger Gustav Graves samtidigt som hela podiet och publiken lyses upp.
Scenen är från Bond-filmen Die Another Day, och illustrerar tydligt vad man skulle använda trådlös överföring av energi till. Nu är inte Bond-filmen ett exakt exempel, då många av de förslag som lagts fram snarare rör infångande av solens energi redan i rymden och sedan överföra den med mikrovågor till jorden. Och sedan att det är Bond-skurken som har kontroll över satelliten och försöker använda den för att spränga den koreanska demilitariserade zonen för att öppna för en Nordkoreansk invasion av Sydkorea behöver vi inte heller nämna.
Storslagen framtid
Men framtiden för trådlös energiöverföring är minst sagt storslagen. Just nu pågår långt gången forskning för vad som kallas rymdbaserad solkraft. Jan-Erik Wahlund är professor vid Institutet för rymdfysik, och ett av hans intresseområden är just rymdbaserad solkraft. Han ställer sig mycket positiv till tekniken.
– Det är en helt oslagbar, i princip helt oändlig, energikälla. Den är visserligen lika dyr som kärnkraft, men det är ingen energikris som vi inom rymdverksamhet ser det. Inom 50 år kommer det här ta över, säger han.Och det finns många fördelar med tekniken. Bland annat skulle man bli kvitt vädrets nycker, och utan atmosfär skulle det också effektivisera insamlingen av energi från solens strålar. Satelliter i rymden skulle också kunna undvika dödtid, då satelliten skulle kunna rotera runt jorden så att den konstant var i solljus. Men Jan-Erik Wahlund pekar också på några svagheter.
– Det är inte helt fritt från störningar, men det är visserligen vakuum. Till exempel meteoriter skulle kunna störa, och solutbrott ger ibland effekt på satelliter, säger han.
Tekniken har många likheter med kärnkraft, bland annat kostnaden och storleken på anläggningarna. Däremot skulle det vara mycket säkrare än kärnkraft.
– Många tror att det är en stråle som man kan grilla kyckling i. Men den har samma intensitet som solen. Det är visserligen ett strålningstillskott, men det är inte direkt farligt, säger Jan-Erik Wahlund.
Längst fram i utvecklingen ligger Japan, som har lagt stora pengar på utvecklingen av rymdbaserade kraftverk. Framför allt är det forskare vid Kyoto university som kommit längst, och för närvarande pågår ett stort projekt med bland annat Mitsubishi för att realisera tekniken.
– De satsar motsvarande 100 miljarder kronor på rymdsolkraftverk. Det ska vara klart kring 2025, säger Jan-Erik Wahlund.
Japan har fått upp intresset rejält efter Fukushima-katastrofen. Landet är oljeberoende, och har inga alternativa energikällor när det visade sig att kärnkraften inte var stabil nog i det jordbävningsdrabbade området. I och med att det inte finns några öknar i närheten, skulle inte solkraft fungera effektivt nog på marken. De får då titta uppåt mot solen istället.
Av
Av
